Tobbe Eks kritik mot SVT och Melodifestivalens urvalsprocess väcker intressanta frågor kring musiktävlingars kriterier. Han betonar höga Spotify-streamingtal som en markör för låtars popularitet, särskilt i ljuset av Fröken Snusks ”Unga & fria” som missade Mello-finalen. En annan sak som kan ha påverkat tävlingens utgång, är det nya upplägget med en femte tävling där fler nya artister blandades upp med andra chansen. Många av oss behöver inte nödvändigtvis ha varit helt förberedda på att dessa deltävlingarna slogs ihop. Jag lurade till och med barnen att andra chansen bara bestod av musik de hört tidigare.
Eks synpunkt kring streams och popularitet delas dock av många inom musikbranschen, som ser streamingplattformars topplistor som en direkt spegling av musikaliska preferenser hos lyssnarna. Men är det alltid så? Är Spotify-streams en tillförlitlig ensam måttstock på en låts popularitet?
Flera faktorer torde göra det svårt att använda streamingtjänster som en universell måttstock för popularitet. En aktuell fråga är användningen av köpta streams, vilket exemplifieras av Fröken Snusk och Rasmus Gozzi vars musik togs bort från Spotify på grund av misstänkta köpta streams, något som Tobbe Ek varit inne på tidigare. Även om dessa artister inte är små, är köpta streams ett sätt för mindre kända artister att öka sin synlighet. Trots att Spotify och andra plattformar försöker motverka detta, kvarstår osäkerheten kring hur äkta streamingtal är. Vad som skulle kunna vara anmärkningsvärt är attmisstankar om köpta streams kommer så nära Melodifestivalen.
En annan aspekt är dock även målgruppskoncentrationen, där en låt kan samla stora mängder streams från en liten, engagerad lyssnargrupp. Detta behöver inte nödvändigtvis indikera bred popularitet och kan missleda bedömningen av en låts allmänna acceptans, något jag är osäker på om Tobbe tar hänsyn till i sina många analyser. Dessutom påverkas streamingtal av hur människor konsumerar musik, där passiv bakgrundsspelning kan överdriva antalet streams utan aktiv uppskattning. Trots Spotify och andra streamingplattformars värde för att förstå musiklyssnandets trender bör de således inte vara det enda måttet på en låts framgång. Andra faktorer, som radiospelningar, sociala mediers respons, försäljningssiffror och liveframträdandens mottagande, är också viktiga att beakta då dessa inte finns med i Spotifys statistik.
Även om streamingtjänster ger oss en bra uppfattning om vad som är hett inom musiken, behövs det mer än bara en snabb titt för att förstå hur populär en låt verkligen är. Musiktävlingar och branschaktörer bör därför ta hänsyn till en mångfald av källor och metoder för att rättvist bedöma och värdera musik. Så även Tobbe Ek. Men det kanske dom gör?
Om köpta streams verkligen har använts för att artificiellt öka Fröken Snusks popularitet inför Melodifestivalen, väcker det frågor om etik och integritet inom musikbranschen, samt huruvida nuvarande system och regleringar är tillräckliga för att hantera sådana frågor. Det scenariot illustrerar dessutom vikten av transparens och ärlighet i relationen mellan artister, deras team, och deras publik – grundläggande principer som är avgörande för att upprätthålla förtroendet i en alltmer digitaliserad och konkurrensutsatt musikvärld.