Grattis – du har precis marknadsfört idioten du hatar

Algoritmerna – nu igen!

Det är allmänt känt att sociala medier vill hålla dig kvar på sina plattformar. Därför används algoritmer för att välja vilket innehåll som ska visas och i vilken ordning. En algoritm är förenklat en uppsättning instruktioner som behandlar information och fattar beslut utifrån vissa regler. På Facebook används i dag AI-baserade system som försöker förutsäga vilket innehåll du kommer att uppfatta som relevant eller värdefullt. Systemet tittar bland annat på vad du klickar på, tittar länge på, reagerar på, kommenterar och delar.

Systemet kan normalt inte avgöra om en kommentar skrivs av uppskattning eller ilska. Det kan däremot registrera att användaren har ägnat tid åt innehållet och valt att interagera med det. Kritiska kommentarer kan därför bidra till samma grundläggande signal som positiva kommentarer: Inlägget skapar aktivitet.

Den som vill se mindre av en viss typ av innehåll bör därför undvika att klicka, reagera, kommentera och dela. Facebook erbjuder även funktionerna “Inte intresserad” och “Dölj inlägg”, vilka används för att påverka framtida rekommendationer.

Det här innebär inte att felaktiga, hatiska eller vilseledande påståenden alltid bör lämnas obesvarade. Däremot bör svaret publiceras på ett sätt som inte automatiskt leder en ny publik till den ursprungliga avsändaren.

Publicera kritiken lokalt

Ett alternativ till direktlänkning är att återge den relevanta uppgiften på den egna sidan och bemöta den där. Metoden påminner om äldre kedjebrev där mottagaren uppmanades att kopiera texten i stället för att dela originalet. Metoden bröt kopplingen till ursprungspublikationen, men skapade samtidigt stora mängder identiskt innehåll.

Facebook har under senare år förstärkt sin hantering av kopierat och ooriginellt material. Innehåll som återpubliceras utan ett betydande eget tillskott kan få minskad spridning och i vissa fall påverka sidans möjlighet att rekommenderas eller tjäna pengar. En egen publicering bör därför inte bestå av en ren kopia. Den bör innehålla en självständig beskrivning, analys eller kritik.

Vad säger upphovsrätten?

Offentligt innehåll har fortfarande en rättighetshavare! Upphovsrätten uppstår automatiskt när ett tillräckligt originellt verk skapas. Fotografier har dessutom ett särskilt skydd även när de inte når upp till den originalitet som krävs för full upphovsrätt. Att ett verk har publicerats offentligt på Facebook innebär inte heller att rättighetshavaren har avstått från sina rättigheter. Offentlig publicering ger andra möjlighet att se materialet, inte en generell rätt att kopiera och återpublicera det.

Facebooks villkor anger att användaren behåller äganderätten till sitt innehåll. Användaren ger samtidigt Meta en licens som gör det möjligt att tillhandahålla plattformens funktioner. Licensen ska därför inte blandas ihop med en överlåtelse av upphovsrätten.

Jag råkade ut för en person som delade en av mina bilder vid ett tillfälle. Vid det tillfället framställde hon mitt innehåll som klandervärt och jag anmälde detta till Facebook som ett upphovsrättsintrång. Jag fick rätt och alla som delat hennes inlägg plockades också ned från Facebook (jag såg eller hörde aldrig något klagomål från någon av dom om det, men diskussionen kring mina rättigheter upphörde tvärt efter att hon spydigt påtalat “vem fan bryr sig?”, typ).

Delning och återpublicering är olika handlingar

När Facebooks inbyggda delningsfunktion används ligger innehållet normalt kvar hos den ursprungliga publiceringen. Kommentarer, reaktioner och visningar kan då bidra till originalets spridning. När en användare i stället tar en skärmdump, laddar ner en video eller sparar en bild skapas ett nytt exemplar. Om exemplaret sedan laddas upp på nytt görs materialet åter tillgängligt för allmänheten. Båda åtgärderna omfattas som utgångspunkt av rättighetshavarens ensamrätt. Skyddet gäller även beskurna, redigerade eller på annat sätt förändrade exemplar.

Kritik kan ge rätt att använda material

Upphovsrätten innehåller inskränkningar som gör det möjligt att använda skyddat material utan tillstånd i vissa situationer.

Enligt 22 § upphovsrättslagen får offentliggjorda verk citeras enligt god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. När ett verk återges med stöd av en inskränkning ska källan anges när god sed kräver det, och verket får inte ändras mer än användningen kräver. För vissa onlinetjänster med stora mängder användaruppladdat innehåll finns dessutom en särskild bestämmelse i 52 p §. Där anges att användare får tillgängliggöra verk för citat, kritik och recensioner samt i karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte. Bestämmelsen omfattar även fotografier och vissa andra närstående rättigheter.

En användare som kritiserar ett rasistiskt inlägg kan därför ha rätt att visa den del av materialet som behövs för att kritiken ska bli begriplig. Det avgörande är hur materialet används. En fullständig video som återpubliceras utan någon mer omfattande bearbetning kan framstå som en ersättning för originalet. Ett kort utdrag som analyseras och sätts in i ett tydligt kritiskt sammanhang har en starkare koppling till det tillåtna ändamålet.

Följande omständigheter minskar risken:

• Endast den relevanta delen återges.
• Kritiken eller analysen är mer framträdande än originalmaterialet.
• Upphovsperson och källa anges.
• Vattenstämplar och rättighetsuppgifter behålls.
• Materialet presenteras inte som publicistens eget.
• Ett kort klipp används i stället för hela videon.
• Text citeras som text när bildformatet saknar betydelse.
• Originalets adress, datum och sammanhang sparas internt.

En plattforms åtgärd är inte en dom

När ett upphovsrättsklagomål godtas av Facebook kan materialet tas bort och kopior som bygger på samma uppladdning påverkas. Ett sådant beslut är dock inte en domstolsprövning. Facebook bedömer anmälan enligt sina egna rutiner, sina avtal och den information parterna har lämnat. Ett borttagande bevisar därför inte slutgiltigt att ett intrång har skett. Ett beslut att låta material ligga kvar bevisar inte heller att användningen är laglig. Upphovsrättslagen kräver att berörda onlinetjänster har rutiner för klagomål. Ett beslut att inte återställa blockerat innehåll ska föregås av manuell granskning.

Publicering utanför Facebook

Den särskilda rätten i 52 p § är knuten till vissa onlinetjänster för delning av användarinnehåll. Den gäller inte automatiskt på en självständigt driven webbplats.

På en blogg eller nyhetssida kan kortare textcitat normalt användas när de är motiverade och källan anges. Digital återgivning av fotografier och andra konstverk är mer begränsad. Bestämmelsen om återgivning av konstverk i en kritisk framställning tillåter enligt sin ordalydelse inte sådan användning i digital form. Den som publicerar på en egen webbplats bör därför göra en separat bedömning och i första hand använda textcitat, begränsade utsnitt eller material som publicisten har fått tillstånd att använda.

Möjliga följder av intrång

Den som olovligen använder ett verk ska betala skälig ersättning för användningen. Om intrånget har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet kan ytterligare skadestånd krävas. Domstol kan även förbjuda fortsatt användning och besluta om åtgärder mot de olovliga exemplaren. Uppsåtliga eller grovt oaktsamma intrång kan i allvarligare fall leda till straffansvar.

En praktiskt användbar uppmaning bör därför formuleras så här:

“Dokumentera materialet och bemöt det utan att skicka onödig trafik till originalet. Använd endast den del som krävs för kritiken, ange källan och låt din egen analys vara det huvudsakliga innehållet”